Almedalen - söndag

Nu är det dags för Almedalsveckan igen. Tänkte försöka blogga söndag-onsdag då jag är där.

Resan mot Visby började tidigt och bra. En glad busschaufför från Härjedalen hälsade alla välkomna och jag fick sitta bredvid Vilhelm Silberstein. Mest nöjd är jag nog med att jag för en gångs skulle lyckades sortera namn och ansikte rätt i mitt huvud. Ett snabbt googlade bekräftade så även fallet. 

Ett smått kaos rådde i färjeterminalen. En speakerröst påtalade att alla väskor måste checkas in av säkerhetsskäl. Givetvis struntade hälften i detta och utgjorde nu en säkerhetsrisk för oss andra. Lyckades urskilja ett tiotal bekanta ansikten. Några relaterade till jobbet, andra troligen kända från TV, tidning eller radio. Barn, friluftsmänniskor, hårdrockare och gemene man sprang på toa och försökte få en sittplats i vänthallen, samtidigt som Gotlandia II dundrade in till kajen. 

Och så togs repet bort. Som kor på väg ut på grönbete välde folket på färjan. Jag placerade mig i en rödrandig vilstol som såg ut att höra hemma på 70-talet. Liten genomgång av söndagens och måndagens seminarier utfördes.


Sorlet avtog något och vi la ut från hamn, på väg mot den slutliga destinationen. 

Så ankom vi äntligen Visby hamn. Solen sken som alltid och en lätt vind blåste längs ön. Kämpade över kullerstenen med min rullväska ända upp till Wallers plats. Inspekterade lägenheten och gick till ICA för att handla frukostmat och den obligatoriska salladen från salladsbuffen. 

Gick en snabb vända ner till Almegas tält och titta även in i lokalen där H12 höll på att sättas upp. Vid 17 var det dags för det första seminariet. En chans att göra skillnad - kommunernas ansvar för invanding, arbete och företagande. Alltid kul att gå på Svenskt Näringslivs seminarium och träffa gamla kollegor. Seminariet utgick ifrån Li Janssons bok En chans att göra skillnad. Boken verkar intressant och ska läsas, efterföljande paneldebatt var sådär om jag ska vara ärlig.

Efter seminariet begav jag mig upp på Visbys kullerstenshöjd. Kollegorna hade anlänt och det var dags för en pre-speech i form av lokal äppelmust. Musten intogs i solen på en veranda, med fantastisk utsikt mellan träden. 

Så var det dags för talet, årets första tal. Åskådarna var många och de kristna anhängarna lyste med sin närvaro. Göran Hägglund höll ett ok tal utan några nyheter. Han bjöd dock på en känga till oppositionen i form av en lång rad Göteborgsskämt.

Vi vet ju alla att nästan alla är i Almedalen. Åt middag med en gammal vän som jag inte sett på flera år. Alltid kul att ses igen och uppdatera sig på hur livet fortlöper. Hoppas att byggminglet och Almega Tjänsteföretagens mingel var trevliga, trots att jag inte var där :)

Kvällen blev tidig och avslutades med den här utsikten utanför fönstret. 

 
Tack och slut på dag 1 i Almedalen.

Comments

Popular posts from this blog

Kom som en sång

Beskow hos Design House Sthlm